Perro de agua Español

Perro de agua espanol

Ingår i grupp 8 Stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar

Historik

Perro de agua español är en gammal ras som funnits länge i Spanien. Den har samma ursprung som franska barbet. Utseendet och arbetsuppgifterna varierade beroende på var i Spanien den levde. Man talar om tre olika typer eller blodslinjer. 1975 började man välja ut hundar med de mest specifika utseendena och karaktärerna och sammanställde en rasstandard. Internationellt blev rasen godkänd 1999 och samtidigt blev den också godkänd i Sverige. Redan 1997 kom de två första exemplaren hit.

Användningsområde

Det är en allsidig ras med stort användningsområde som deltar i tävlingsgrenarna agility, bruks och lydnad. I hemlandet Spanien testar man herde-, jakt- och vattenhundsegenskaperna genom funktionsprov och där används den av brandmän och räddningsmanskap, samt av polisen som skyddshund.

Hälsa

Den är i stort sett en mycket frisk ras. Höftledsproblem förekommer och där finns ett hälsoprogram med krav på officiell höftledsstatus för avelsdjur.

Egenskaper / Mentalitet

Rasen är trogen, lydig, glad, arbetsvillig, vaksam och välbalanserad. Vaktinstinkten och förmågan till självständigt arbete är välutvecklad och inlärningsförmågan är mycket god. Den är anpassningsbar och livlig. Rasen har samarbetsförmåga och självförtroende och intresse av att vara sin ägare till lags. Den är ofta likgiltig mot främlingar, men ska alltid vara hanterbar. Tyvärr måste vi konstatera att hundar som inte stämmer på ovanstående beskrivningar förekommer.

Storlek och utseende

Rasen är medelstor 40–50 cm i mankhöjd och 14–22 kg i vikt. Storleken varierar mycket, vilket kan bero på de tre ursprungliga blodslinjerna. Den är rustik och atletiskt byggd och har rektangulär kroppsform med spänstiga rörelser. Ögonen är uttrycksfulla och ska liksom nosen harmoniera med pälsens färg. Den har lockig päls och kvalitén varierar från nästan ingen underull till mycket tjock päls. Färgen ska vara enfärgad (vita, svarta eller bruna) eller tvåfärgade (vit/brun el vit/svart). Längd på svans kan variera från stubb till hellång.

Pälsvård

Pälsen gör rasen väl rustad för olika klimat och gör den lämplig till såväl vattenarbete som arbete på land. Rasen fäller inte och kräver ingen daglig pälsvård. Den kan maskinklippas regelbundet. Att borsta eller kamma en den är inte att rekommendera, då pälsen blir en jämn filttova. Då pälsen behålls lång består pälsvården av att man delar tovorna med fingrarna. Viktigt är dock att hålla örongångarna fria från för mycket hår. För övrigt bör man kontrollera att håret mellan trampdynorna inte filtas ihop av smuts och grus.

Tjockleken och densiteten av det primära och sekundära håret bestämmer hur resultatet blir, lockigt eller vågigt.

Ett urval av en del av perrons olika pälstyper och färger 😍

Dessa två bilder om perrons päls ovan tillhör Christina ardisana peluqueria, (Madrid).

Övrigt

Rasen är tidigt smidig och har en mycket god kroppsmedvetenhet, detta varar livet ut. De kan bli mycket gamla!

(Delvis taget och nedkortat från SKK’s rasinformation)

MONIKA
• +46761171600
• monika@monikashundservice.se
• Västerås och Östersund